[2019-12-13 10:56] Alltsedan MHRF bildades 1969 sammanfattas vår verksamhet i devisen: För gårdagens fordon på morgondagens vägar. Så även i år. I år fyller Motorhistoriska Riksförbundet 50 år. Vem kunde tro 1969 att vardagsbilar som Volvos då nyligen introducerade herrgårdsvagn, 145an, skulle bli en del av det rullande kulturarvet? Vi hade just en topprenoverad Volvo 145 i vår monter på Skandinaviens största bil- och mc-mässa för entusiastfordon, Bilsport Performance & Custom Motor Show i Jönköping. Volvon blev en riktig publikmagnet, inte minst bland gymnasieungdomar, trots att bilen är jämngammal med deras föräldrar. Detta ger hopp om att även gårdagens vardagsfordon kommer att kunna upplevas på morgondagens vägar. Det är viktigt att skapa en sådan bredd i en folkrörelse som ägnar en stor del av sin fritid att bevara landets rullande kulturarv, ett arv som rymmer allt från nämnda Volvo till en Bugatti från 1929. Även om det ekonomiska värdet skiljer sig åt finns det andra värden att ta hänsyn till. Utöver självklara som teknik- och hantverkshistoria finns sådana som är svårare att mäta såsom ljud och dofter. Alla som stuckit in huvudet i en bil från barndomen, eller startat en moped från sin ungdom, vet vad jag talar om. Som någon mycket klokt sa, it’s not about the miles per hour, it’s all about the smiles per hour. Under mitt första år som ordförande för MHRF har jag haft möjligheten att åka runt i landet på olika evenemang. Jag har blivit imponerad av det engagemang som finns bland våra medlemsklubbar. Glädjande har varit att se att även rörelsen i sig ökat i bredd. Särskilt roligt att allt fler kvinnor sitter bakom ratten eller styret, inte sällan i egna fordon. Den motorhistoriska rörelsen rör sig över ländernas gränser. Intresset för till exempel äldre italienska, amerikanska eller japanska fordon finns långt bortom tillverkarlandet. Än värdefullare är att intresset samlar entusiaster, oavsett härkomst, och bidrar till gemenskap och kunskap. Apropå kunskap; Svenskt Motorhistoriskt Arkivs samlingar växer. Senaste bidraget, 100 års dokumentation av Hovstallets bilar, är en donation av motorhistorikern Jan Melin. Totalt har samlingarna vuxit till 50 hyllmeter sedan starten 2012. Syftet är att inventera, samla in, bevara och presentera historiskt källmaterial om hjulburna motorfordon i Sverige. Allt material som doneras till SMA är tillgängligt, förutom för givaren, för seriös forskning och för motorhistorisk publiceringsverksamhet. I dag är förutsättningarna goda i Sverige för att framföra gårdagens fordon på dagens vägar. MHRF har genom åren bidragit till ett flertal lättnader för historiska fordon, där skattebefrielse, besiktningsbefrielse och undantag i miljözoner hör till de viktigaste. För att inte tala om att det inte är otillåtet för privatpersoner att demontera en bil för att återanvända delar, något som hade kunnat bli verklighet om Naturvårdsverkets förslag inte dragits tillbaka 2013. Allt detta finns att läsa om i vår jubileumsbok Vägval under 50 år för Motorhistoriska Riksförbundet. Jubileumsboken beskriver förbundets verksamhet under de första 50 åren. Den innehåller också många berättelser från klubbar och enskilda som varit med under resans gång. Dessutom har ett antal tunga politiker bidragit med sina tankar och synpunkter om den fordonshistoriska rörelsen. Sammantaget ger boken en bred och heltäckande bild av det halvsekel som gått. MHRFs 50-årsjubileum har firats med flertal evenemang under året. Ett var ett forskningsinriktat symposium som genomfördes på Sjöhistoriska museet i Stockholm, en del av Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) som numera har ett uppdrag att bevaka hela det rörliga kulturarvet. Ett annat var i samband med Motorhistoriska dagen som traditionsenligt firas den 6 juni över hela landet. Allra mest i samband med arrangörstävlingen Kultur på väg som hålls dagen till ära och som i år vanns av tre vänner från Trelleborg för genomförandet av Trelleborgs motorshow. Juryns motivering lyder; ”För ett hängivet ideellt engagemang av tre eldsjälar som genomför ett komplett evenemang och gör Motorhistoriska dagen till en folkfest, där alla besökare kan få sin dos av just det de är intresserade av inom motorområdet.”. Det fanns även andra händelser som var värda att fira utöver jubileet. Riksantikvarieämbetet fördelar årligen bidrag till ideella organisationer inom kulturmiljöområdet som bidrar till människors möjlighet att uppleva, förstå och ta ansvar för kulturmiljön. MHRF har sökt och fått ett bidrag till verksamheten. Så här sammanfattade riksantikvarie Lars Amréus beslutet; ”Att inkludera Motorhistoriska Riksförbundet bland bidragstagarna ligger i linje med tankegången i rapporten Det rörliga kulturarvet, som vi överlämnade till regeringen i december 2018. Förbundet är en samlande punkt för motorhistoriskt intresserade som själva vill bidra till att hålla äldre vägburna motorfordon rullande och därmed också ett kulturarv levande”. Just när det gäller att fira vill jag gärna lyfta fram MHRF-försäkringen som är en förmån för MHRF-klubbarnas medlemmar. I år har det endast inkommit ett enda klagomål som löstes till allas belåtenhet. Ett gott resultat med tanke på att vi har över 38 000 försäkringar. Inte att undra på att vår försäkring är marknadens ledande för samlarfordon! Det återstår dock en hel del utmaningar. Något som förorsakat mycket merarbete för såväl fordonsägare som MHRFs kansli är Transportstyrelsens byråkrati. I samband med ursprungskontroll krävs originalhandlingar som styrker registrering, förvärv och förtullning. Detta trots att det ska räcka med att man med hjälp av dokumentation ska kunna påvisa att fordonet är 30 år eller äldre och har funnits i Sverige över 20 år. I årets mest osannolika fordonsutredning vävs historien samman om en svensk tullhandling från 1928 och en tysk registreringshandling från 1925 från Dresden, staden som i en eldstorm totalförstördes av allierat bombflyg en februarinatt 1945. Den osannolika lösningen på Transportstyrelsens krav kom till stånd bland annat tack vare en svensk fordonshistorikers noteringar från 1968 och tyska forskares spår i en bok som gavs ut 1928. Även Transportstyrelsens vägtrafikregisteravgift är onödig och bör tas bort för historiska fordon. MHRF anser att dessa fordon har på grund av sin långa livslängd betalat in betydligt mera i avgifter än dagliga bruksfordon vars genomsnittsålder är avsevärt lägre. Som det är i dag subventionerar de äldre de nyare fordonens registerhållning. Vidare vill MHRF se en tydligare lagstiftning gällande kulturarvsskyddet. Riksantikvarieämbetet har i en rapport föreslagit att en hänsynsregel införs i kulturmiljölagens första kapitel. Rapporten beräknas komma på remiss under november 2019 och lagändringen kan komma att träda i kraft någon gång under 2020. Alla statliga, kommunala och regionala myndigheter ska enligt rapporten i samband med sitt beslut ta hänsyn till intresset av att bevara och använda historiska transportmedel. 2020 är året då MHRF ska ut och möta klubbarna i större omfattning än tidigare, inte bara de som är anslutna till oss, utan även de som vill bli en del av ett större sammanhang. Under 2019 har antalet medlemmar fortsatt att öka liksom antalet klubbar var vid årets stämma 180 i samband med att Hallands Motorentusiaster och Indigoklubben (varmt välkomna!) valdes in. Tillsammans engagerar MHRFs klubbar 103 336 medlemmar. Det är många, men vi kan bli fler och därmed starkare i vårt arbete som sammanfattas För gårdagens fordon på morgondagens vägar. Kurt Sjöberg ordförande MHRF PS Motorhistoriska Riksförbundet arbetar även internationellt. Läs mer om senaste nytt här. Bilden är tagen i samband med årets Tjälasvängen. Nästa hålls traditionsenligt i februari. Mer om evenemanget på Jemtlands Veteranbilklubbs hemsida! Bilen är en Nash Rambler från 1952.