RAÄ logotyp

MHRF begär remiss på rapport om lagskydd av det rörliga kulturarvet

I dag saknas en lagstiftning som skyddar det rörliga kulturarvet – de historiska transportmedlen på väg, vatten, räls och i luften – mot problem skapade i modern myndighetsutövning. Ett konkret förslag har utan remittering lagts på is och i väntan på en lösning tvingas MHRF släcka bränder, senast gällande historiska fordon som vid import klassades…

Motorhistoriska Riksförbundet har genom samarbetet Transporthistoriskt Nätverk (ThN) arbetat för ett stärkt lagskydd för historiska transportmedel. Arbetet inleddes 2012 och 2017 gav det resultat när riksdagen i samband med kulturarvspropositionen gav regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett lagskydd för det rörliga kulturarvet. Uppgiften lämnades till Riksantikvarieämbetet (RAÄ), som i en rapport 2018 föreslog en hänsynsregel i kulturmiljölagen. Lagförslaget innebar att myndigheter ska ta hänsyn till intresset att bevara och använda historiska transportmedel. Rapporten går på djupet i komplexiteten kring möjligheten till ett levande bevarande i relation till moderna lagkrav. MHRF ansåg att uppdraget var väl genomfört och en revolutionerande bekräftelse och ThN väntade spänt på hur regeringen skulle hantera förslaget.

Ett ja i riksdagen skulle innebära ett stort steg för de myndigheter vars beslut påverkar möjligheten att hålla det rörliga kulturarvet just rörligt. Men ett nedslående besked kom under 2020. Regeringskansliet bedömde att alltför många problemställningar lyfts fram i rapporten för att hänsynsregeln skulle bli verkningsfull och inte ge upphov till nya frågor. Man valde därför att inte gå vidare med förslaget och därmed skickades inte rapporten ut på remiss. MHRF var givetvis inte tillfreds med detta utan ansåg, och anser fortfarande, att så bör ske.

För att komma vidare valde regeringen att ge RAÄ ett nytt uppdrag. I samverkan med Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) samt det civila samhällets organisationer, däribland ThN, skulle RAÄ verka för ökad kunskap och kunskapsspridning om historiska transportmedel i syfte att främja ett bevarande av kulturarvet. MHRF ansåg att det nya uppdraget i och för sig var bra, men inte hade samma substans. Dessutom nämndes inte användningen av transportmedlen. MHRF menar att om synliggörandet och kunskapsspridningen om funktion och användning inte beaktas begränsas möjligheten att utveckla kulturarvet.

Dialogen med RAÄ och SMTM har varit god och strax före jul kom en ny rapport som redovisar det senaste uppdraget. I den uppmärksammas civilsamhällets och föreningars ideella arbete för att äldre transportmedel ska kunna användas. Det ingår även en sammanställning över projektbidrag de senaste åren samt information om att pandemin påverkat möjligheten att utföra planerade studiebesök och temadagar.

Avsaknad av vägledning

Även om MHRF ser positivt på den nya rapporten anses den ha för stort fokus på bidrag. Kunskap och kunskapsöverföring nämns, men en vägledning saknas. Vägfordonsområdet beskrivs också alltför kortfattat och övergripande. Det ges en bild av en ökad medvetenhet bland svenska myndigheter, men denna gäller främst RAÄ och SMTM.

Inom myndigheterna på fordons- och miljöområdet brottas MHRF fortsatt med svåra frågor och kommer att få göra det tills det finns ett lagskydd eller en annan lösning där kulturarvsaspekten kring historiska fordon beaktas. Det har inte minst visat sig i samband med de amerikanska 50-talsbilarna som stoppades i Göteborgs hamn efter att ha klassats som avfall av Länsstyrelsen i Västra Götaland – allt på grund av en otydlig vägledning från Naturvårdsverket. MHRF liksom ACCS, importörerna och deras ombud fick lägga ned ett omfattande arbete under stor del av 2021 för att försöka lösa situationen. Ett arbete som fortsatt pågår.

Malin Erlfeldt kanslichef MHRF med ansvar för rullande kulturarvsfrågor

Dela gärna detta inlägg: