Magnus Blücher, kanslichef på Miljö- och jordbruksutskottet, svarade på måndagen den 16 oktober att utskottet är ansvarigt för riksdagens beredning av kommissionens förslag och tar upp MHRFs framställan om möte med dem på ett möte med miljö- och jordbruksutskottets presidium och återkommer med besked. Texten uppdateras när så skett. /Göran Schüsseleder, kommunikatör MHRF
Hej
Motorhistoriska Riksförbundet ber om möte med de berörda utskotten, var för sig eller om möjligt gärna samlat.
Syftet med mötet är att synliggöra och bringa klarhet i effekterna med EU-kommissionen förslag där dagens ELV-direktiv ska ersättas med en förordning. Förslaget innebär långt gående konsekvenser för alla fordonsägare med omfattande negativa effekter för bevarandet och ägandet av alla former av entusiastfordon även de historiska fordonen.
MHRF anser att den legitima handeln såväl inom unionen, som utanför unionen, och inom varje medlemsstat kommer att påverkas negativt av förslaget. I första hand när det gäller köp, försäljning och rätten till var och ens egendom. Det berör fordon, dess delar och komponenter liksom när dessa genomgår reparation, renovering, restaurering, konservering, eller ändras, är uppbyggda, ombyggda, amatörbyggda eller avsedda för tävling.
Förslaget kommer på ett icke proportionellt sätt få konsekvenser för fordonsägare och de ekonomiska aktörerna, enskilda som juridiska personer. Sannolikheten att det som beskrivs som illegal hantering av fordon skulle minska tack vare en ny förordning ser MHRF som osannolik. De som drabbas är i stället de som har ett ärligt och legitimt syfte med sitt fordonsinnehav.
Särskilt förvånande är bilagan till förordningen som är svårtillämpbar då den bygger på Correspondence Guideline no 9 från 2011. Den vägledning som 2017–2021 ledde fram till fem miljödomar i Sverige rörande import och utförsel av fordon där Mark- och miljööverdomstolen fastslog att fordonen inte var avfall, vilket tillsynsmyndigheterna ansett. Ett avgörande domskäl var ägarnas syfte med fordonsinnehavet. Det senare har överhuvudtaget inte beaktats i EUs förslag!
Många av förslagen saknar i dag motsvarighet i svensk rätt och går emot den rådande svenska praxisen och synen på dessa fordon och samhällsnyttan med folkrörelsen bakom dem, nedan några exempel:
- Åsidosättande av i äganderätten i FNs allmänna förklaringar om mänskliga rättigheter, EUs funktionssätt och den svenska regeringsformen.
- Fordon som undantas i dagens ELV-direktiv kommer inte undantas med förslaget.
- Fordon som är demonterade kommer inte heller längre att omfattas av nuvarande undantag med förslaget.
- Förslaget beaktar inte ägarens syfte.
- Med förslaget försvinner samhällets legitima krav på att fordonen behandlas och förvaras på ett miljömässigt bra sätt!
- Skyldighet för fordonsinnehavaren att på anmodan från myndighet att lämna in sitt fordon för återvinning om fordonet godtyckligt anses vara ett avfall.
- Skyldighet för en säljare att för köparen visa att fordonet inte är ett avfall.
- Sannolikt innebär förslaget även att försäljning av reservdelar endast får ske genom auktoriserade rörelser. Om handel kan vara tillåten för annan, privatperson eller företag, krävs bland annat att delen som ska säljas är hel och fungerar samt att säljaren ska lämna en garanti.
- Att skilja ett begagnat fordon från ett avfall har av EU-kommissionen ansett särskilt viktigt. För ändamålet föreslås att vägledningarna i Correspondence Guideline No9 (CGno9) förs in i en bilaga till förslaget ska få bindande verkan. MHRF anser det särskilt anmärkningsvärt när det i Sverige visat sig, att tillämpning av CGno9 åren 2017–2021 i flera mycket uppmärksammade rättsfall vid utförsel och import, i praktiken inte fungerade.
- Det är därtill särskilt anmärkningsvärt då kommissionen själv i skäl 11 anför att: ”Trots utfärdandet av CGno9 i denna fråga förblir en sådan bedömning problematisk. Det är därför nödvändigt att tillhandahålla rättsligt bindande exakta kriterier som gör det möjligt att fastställa att ett fordon är ett ELV.”
- För att skilja ett begagnat fordon från ett avfall, krävs en bedömning av myndighet som utgår från en kontrollbesiktning som inte är äldre än två år. Om fordonet inte har en godkänd kontrollbesiktning ska fordonsinnehavaren leda i bevis att fordonet kan uppfylla kontrollbesiktningskraven, alternativt att det är reparerbart och att en sådan reparation inte överstiger marknadsvärdet. MHRF anser att det är direkt olämpligt att använda kontrollbesiktningen som har ett helt annat syfte liksom kalkylmetoden.
- Om fordonsinnehavaren inte följer kommissionens förslag ska personen straffas. Enligt kommissionens skäl no 78 bör påföljder vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
- I Naturvårdsverkets konsekvensanalys till Regeringskansliet har inte Transportstyrelsens frågor på ELV-förslagets artiklar inför kommande förhandlingar beaktats.
Framställan till utskotten har skickats för kännedom till: American Car Club Sweden (ACCS), Bilsportförbundet (SBF), Kungliga Automobilklubben (KAK), M Sverige, Mobility Sweden, Svenska Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO), Sveriges Motorcyklister (SMC), Svenska Motorsportförbundet Svemo, , (SSRA)Teknisk Support till Amatörbyggen (Testa) och Åkerihistoriska Sällskapet.
Med vänliga hälsningar,
Jan Tägt sakkunnig fordon och regelverk MHRF
Punkterna MHRF vill diskutera
- Att det tidigare undantagsskälet i ELV-direktivet som omfattade fordon av intresse för samlare och sådan som var avsedda för museer inte finns med längre.
- Att det i skälen angivna kravet på att fordonen ska förvaras och hanteras på ett miljömässigt korrekt sätt inte anges.
- Att fordonsinnehavarens avsikt med sitt innehav överhuvudtaget inte beaktas.
- Att en kontrollbesiktning nu ska utgöra skäl för att bedöma om ett fordon är ett fordon eller ett avfall! Frågan har varit uppe i Sverige från Naturvårdsverkets sida återkommande under de senast 15 åren. Det gick vid ett tillfälle så långt att dåvarande miljöministern Lena Ek lade en hel utredning i papperskorgen och gav Naturvårdsverket ett nytt uppdrag avseende omhändertagandet av uttjänta bilar. I den efterföljande rapporten, NV-06341-14, beskrev Naturvårdsverket illegal bilskrotning som: ”Yrkesmässig bilskrotningsverksamhet som inte uppfyller kraven på legal skrotning” Skälet då var att man ansåg att den som demonterade ett fordon inte gjorde något olagligt.
- Att den ickebindande Guideline no9 avseende gränsöverskridande transport av avfall gällande fordon som kommissionen publicerade 2011 nu blir förs in i ELV-förordningen! Det var den som och utlöste import/export ärendena mellan ägarna och länsstyrelserna i Sverige 2017-2021, och då visade sig inte fungera vid praktiskt tillämpning för att skilja ett använt fordon från ett ELV. Nu anses den plötsligt att på ett enkel sätt skilja på ELV och använda fordon!
- Att ägarens rätt till sin egendom får stryka på foten för det allmänna samhällsintresset att återvinna material och ämnen.
- Att ägaren är skyldig att känna till förslagen i bilaga 1 till den föreslagna ELV-förordningen och därför inte får sälja ett sådant fordon utan istället ska lämna det till ett demonteringsföretag, återvinningsanläggning.
- Att fordonsägaren på uppmaning av myndighet är skyldig att lämna ifrån sig fordonet.
- Att fordonsägaren kan straffas om han inte följer de av EU-kommissionens föreslagna reglerna.
- En tolkning av EUs förslag är att du som privatperson inte får sälja begagnade delar.
- Om man mot förmodan får det måste man kunna uppge från vilket fordon delen kommer, identitet fabrikat mm, säkerställa att delen fungerar och därtill lämna garanti!
- Att demonteringsföretagen inte får sälja vissa delar, t.ex. katalysator, avgassystem, immobilaser-system eller moderna stolar med inbyggd säkerhet.
Varje fråga kräver en mer omfattande beskrivning för att bringa förslagets innebörd i sin helhet. Därför finns till var och en av punkterna ovan en fördjupad beskrivning. Utan den går det inte att greppa vidden i EU-kommissionens förslag som sannolikt, om den genomförs, kommer innebära att få fordon i framtiden kan bli 30 år eller äldre då fordonsägaren genom de olika åtgärder som föreslås kommer att fråntas sitt fordon.
Utskotten MHRF begärde möte med
Utskotten nedan kontaktades då Motorhistoriska Riksförbundet anser att de berörs av EU-kommissionens förslag till ELV-förordning. Enligt Magnus Blücher, kanslichef på Miljö- och jordbruksutskottet, är det hans utskott som är ansvarigt för riksdagens beredning av kommissionens förslag.
- Trafikutskottet
Ulrika Heie, ordförande (C)
Thomas Morell, viceordförande (SD)
Mattias Revelius, kanslichef - Miljö och jordbruksutskottet
Emma Nohrén, ordförande (MP)
Kjell-Arne Ottosson, viceordförande (KD)
Magnus Blücher, kanslichef - Näringsutskottet
Tobias Andersson, ordförande (SD)
Elisabeth Thand Ringqvist, viceordförande (C) - Kulturutskottet
Amanda Lind, ordförande (MP)
Robert Hannah, viceordförande (L)
Ann Auren, kanslichef
Så arbetar utskotten
Riksdagen fattar hundratals beslut varje år. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder besluten. När ett utskott har presenterat ett förslag till beslut ska riksdagens alla 349 ledamöter ta ställning till förslaget.
Klicka här för att läsa mer om hur de arbetar.
Lämna en kommentar