Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

MHRF vill diskutera ELV med berörda utskott

Motorhistoriska Riksförbundet begärde fredagen den 13 oktober om möte med flertalet av riksdagens utskott för att diskutera EUs förslag till ELV-förordning. Nedan brevet till utskotten.

Magnus Blücher, kanslichef på Miljö- och jordbruksutskottet, svarade på måndagen den 16 oktober att utskottet är ansvarigt för riksdagens beredning av kommissionens förslag och tar upp MHRFs framställan om möte med dem på ett möte med miljö- och jordbruksutskottets presidium och återkommer med besked. Texten uppdateras när så skett. /Göran Schüsseleder, kommunikatör MHRF

Hej

Motorhistoriska Riksförbundet ber om möte med de berörda utskotten, var för sig eller om möjligt gärna samlat.

Syftet med mötet är att synliggöra och bringa klarhet i effekterna med EU-kommissionen förslag där dagens ELV-direktiv ska ersättas med en förordning. Förslaget innebär långt gående konsekvenser för alla fordonsägare med omfattande negativa effekter för bevarandet och ägandet av alla former av entusiastfordon även de historiska fordonen.

MHRF anser att den legitima handeln såväl inom unionen, som utanför unionen, och inom varje medlemsstat kommer att påverkas negativt av förslaget. I första hand när det gäller köp, försäljning och rätten till var och ens egendom. Det berör fordon, dess delar och komponenter liksom när dessa genomgår reparation, renovering, restaurering, konservering, eller ändras, är uppbyggda, ombyggda, amatörbyggda eller avsedda för tävling.

Förslaget kommer på ett icke proportionellt sätt få konsekvenser för fordonsägare och de ekonomiska aktörerna, enskilda som juridiska personer.  Sannolikheten att det som beskrivs som illegal hantering av fordon skulle minska tack vare en ny förordning ser MHRF som osannolik. De som drabbas är i stället de som har ett ärligt och legitimt syfte med sitt fordonsinnehav.

Särskilt förvånande är bilagan till förordningen som är svårtillämpbar då den bygger på Correspondence Guideline no 9 från 2011. Den vägledning som 2017–2021 ledde fram till fem miljödomar i Sverige rörande import och utförsel av fordon där Mark- och miljööverdomstolen fastslog att fordonen inte var avfall, vilket tillsynsmyndigheterna ansett. Ett avgörande domskäl var ägarnas syfte med fordonsinnehavet. Det senare har överhuvudtaget inte beaktats i EUs förslag!

Många av förslagen saknar i dag motsvarighet i svensk rätt och går emot den rådande svenska praxisen och synen på dessa fordon och samhällsnyttan med folkrörelsen bakom dem, nedan några exempel:

  • Åsidosättande av i äganderätten i FNs allmänna förklaringar om mänskliga rättigheter, EUs funktionssätt och den svenska regeringsformen.
  • Fordon som undantas i dagens ELV-direktiv kommer inte undantas med förslaget.
  • Fordon som är demonterade kommer inte heller längre att omfattas av nuvarande undantag med förslaget.
  • Förslaget beaktar inte ägarens syfte.
  • Med förslaget försvinner samhällets legitima krav på att fordonen behandlas och förvaras på ett miljömässigt bra sätt!
  • Skyldighet för fordonsinnehavaren att på anmodan från myndighet att lämna in sitt fordon för återvinning om fordonet godtyckligt anses vara ett avfall.
  • Skyldighet för en säljare att för köparen visa att fordonet inte är ett avfall.
  • Sannolikt innebär förslaget även att försäljning av reservdelar endast får ske genom auktoriserade rörelser. Om handel kan vara tillåten för annan, privatperson eller företag, krävs bland annat att delen som ska säljas är hel och fungerar samt att säljaren ska lämna en garanti.
  • Att skilja ett begagnat fordon från ett avfall har av EU-kommissionen ansett särskilt viktigt. För ändamålet föreslås att vägledningarna i Correspondence Guideline No9 (CGno9) förs in i en bilaga till förslaget ska få bindande verkan. MHRF anser det särskilt anmärkningsvärt när det i Sverige visat sig, att tillämpning av CGno9 åren 2017–2021 i flera mycket uppmärksammade rättsfall vid utförsel och import, i praktiken inte fungerade.
  • Det är därtill särskilt anmärkningsvärt då kommissionen själv i skäl 11 anför att: ”Trots utfärdandet av CGno9 i denna fråga förblir en sådan bedömning problematisk. Det är därför nödvändigt att tillhandahålla rättsligt bindande exakta kriterier som gör det möjligt att fastställa att ett fordon är ett ELV.”
  • För att skilja ett begagnat fordon från ett avfall, krävs en bedömning av myndighet som utgår från en kontrollbesiktning som inte är äldre än två år. Om fordonet inte har en godkänd kontrollbesiktning ska fordonsinnehavaren leda i bevis att fordonet kan uppfylla kontrollbesiktningskraven, alternativt att det är reparerbart och att en sådan reparation inte överstiger marknadsvärdet. MHRF anser att det är direkt olämpligt att använda kontrollbesiktningen som har ett helt annat syfte liksom kalkylmetoden.
  • Om fordonsinnehavaren inte följer kommissionens förslag ska personen straffas. Enligt kommissionens skäl no 78 bör påföljder vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.
  • I Naturvårdsverkets konsekvensanalys till Regeringskansliet har inte Transportstyrelsens frågor på ELV-förslagets artiklar inför kommande förhandlingar beaktats.

Framställan till utskotten har skickats för kännedom till: American Car Club Sweden (ACCS), Bilsportförbundet (SBF), Kungliga Automobilklubben (KAK), M Sverige, Mobility Sweden, Svenska Fordonsbyggares Riksorganisation (SFRO), Sveriges Motorcyklister (SMC), Svenska Motorsportförbundet Svemo, Swedish Street Rod Association (SSRA), Teknisk Support till Amatörbyggen (Testa) och Åkerihistoriska Sällskapet.

Med vänliga hälsningar,
Jan Tägt sakkunnig fordon och regelverk MHRF

Flygblad från 2011.

Punkterna MHRF vill diskutera

  1. Att det tidigare undantagsskälet i ELV-direktivet som omfattade fordon av intresse för samlare och sådan som var avsedda för museer inte finns med längre.
  2. Att det i skälen angivna kravet på att fordonen ska förvaras och hanteras på ett miljömässigt korrekt sätt inte anges.
  3. Att fordonsinnehavarens avsikt med sitt innehav överhuvudtaget inte beaktas.
  4. Att en kontrollbesiktning nu ska utgöra skäl för att bedöma om ett fordon är ett fordon eller ett avfall! Frågan har varit uppe i Sverige från Naturvårdsverkets sida återkommande under de senast 15 åren. Det gick vid ett tillfälle så långt att dåvarande miljöministern Lena Ek lade en hel utredning i papperskorgen och gav Naturvårdsverket ett nytt uppdrag avseende omhändertagandet av uttjänta bilar. I den efterföljande rapporten, NV-06341-14, beskrev Naturvårdsverket illegal bilskrotning som: ”Yrkesmässig bilskrotningsverksamhet som inte uppfyller kraven på legal skrotning” Skälet då var att man ansåg att den som demonterade ett fordon inte gjorde något olagligt.
  5. Att den ickebindande Guideline no9 avseende gränsöverskridande transport av avfall gällande fordon som kommissionen publicerade 2011 nu blir förs in i ELV-förordningen! Det var den som och utlöste import/export ärendena mellan ägarna och länsstyrelserna i Sverige 2017-2021, och då visade sig inte fungera vid praktiskt tillämpning för att skilja ett använt fordon från ett ELV. Nu anses den plötsligt att på ett enkel sätt skilja på ELV och använda fordon!
  6. Att ägarens rätt till sin egendom får stryka på foten för det allmänna samhällsintresset att återvinna material och ämnen.
  7. Att ägaren är skyldig att känna till förslagen i bilaga 1 till den föreslagna ELV-förordningen och därför inte får sälja ett sådant fordon utan istället ska lämna det till ett demonteringsföretag, återvinningsanläggning.
  8. Att fordonsägaren på uppmaning av myndighet är skyldig att lämna ifrån sig fordonet.
  9. Att fordonsägaren kan straffas om han inte följer de av EU-kommissionens föreslagna reglerna.
  10. En tolkning av EUs förslag är att du som privatperson inte får sälja begagnade delar.
  11. Om man mot förmodan får det måste man kunna uppge från vilket fordon delen kommer, identitet fabrikat mm, säkerställa att delen fungerar och därtill lämna garanti!
  12. Att demonteringsföretagen inte får sälja vissa delar, t.ex. katalysator, avgassystem, immobilaser-system eller moderna stolar med inbyggd säkerhet.

Varje fråga kräver en mer omfattande beskrivning för att bringa förslagets innebörd i sin helhet. Därför finns till var och en av punkterna ovan en fördjupad beskrivning. Utan den går det inte att greppa vidden i EU-kommissionens förslag som sannolikt, om den genomförs, kommer innebära att få fordon i framtiden kan bli 30 år eller äldre då fordonsägaren genom de olika åtgärder som föreslås kommer att fråntas sitt fordon.

Utskotten MHRF begärde möte med

Utskotten nedan kontaktades då Motorhistoriska Riksförbundet anser att de berörs av EU-kommissionens förslag till ELV-förordning. Enligt Magnus Blücher, kanslichef på Miljö- och jordbruksutskottet, är det hans utskott som är ansvarigt för riksdagens beredning av kommissionens förslag.

  • Trafikutskottet
    Ulrika Heie, ordförande (C)
    Thomas Morell, viceordförande (SD)
    Mattias Revelius, kanslichef
  • Miljö och jordbruksutskottet
    Emma Nohrén, ordförande (MP)
    Kjell-Arne Ottosson, viceordförande (KD)
    Magnus Blücher, kanslichef
  • Näringsutskottet
    Tobias Andersson, ordförande (SD)
    Elisabeth Thand Ringqvist, viceordförande (C)
  • Kulturutskottet
    Amanda Lind, ordförande (MP)
    Robert Hannah, viceordförande (L)
    Ann Auren, kanslichef

Så arbetar utskotten

Riksdagen fattar hundratals beslut varje år. Motorn i riksdagsarbetet är de 15 utskotten. Det är där ledamöterna förbereder besluten. När ett utskott har presenterat ett förslag till beslut ska riksdagens alla 349 ledamöter ta ställning till förslaget.

Klicka här för att läsa mer om hur de arbetar.

 

6 kommentarer på "MHRF vill diskutera ELV med berörda utskott"

  1. Profilbild för Patric Warnebo
    Patric Warnebo

    Hua, vad mörkrädd jag blev nu när jag fick ta del av MHRF skrivningen.
    -Det är inte klokt i vad EU fipplar med. Det här är ett talande exempel.

    Lobbyister i tillverkningsindustrin för fordon är uppenbart duktiga på inmutning av EU-parlamentariker.
    Här måste våra svenska politiker vara på tårna och påverka majoriteten i EU-lekskolan så att vi fortfarande har förutsättningar för att bedriva historiska utövningar!

    1. Profilbild för HW
      HW

      Ja man undrar ju vad vi får utöver förmynderi och avgifter? Säkert finns positiva saker, men det är ett evigt pillande i saker som inte är ett stort problem hos oss, och som drabbar privatpersoner när någon tjänsteman tolkar reglerna till punkt och pricka…

  2. Profilbild för Gunnar Lindström
    Gunnar Lindström

    Tack till er som kämpar mot denna häxjakt på motorkulturarbetare. Hoppas förnuftet segrar.

    1. Profilbild för Göran Schüsseleder, kommunikatör MHRF
      Göran Schüsseleder, kommunikatör MHRF

      Tack för glada tillrop, Gunnar! Följ, gilla och dela senaste nytt på Facebook https://www.facebook.com/motorhistoriskamhrf och delta du med i kampen nästa vecka när vi tillsammans med andra organisationer kör igång ett upprop.

  3. Profilbild för William
    William

    Jag tillhör en av dem som i de flesta sammanhang ses som skrotsamlare. Jag köper ”skrot” i form av skogsvrak och gamla bildelar för att renovera dessa – istället för att köpa nytt – för att jag ser värde både i form av hobby, kultur, umgänge och historia i dessa.

    Ett exempel. En bil från 1972 brukades fram till 1997 där den vid 32000mil fick anmärkning på lättare rostangrepp vid kontrollbesikning. Vid 1997 var denna bil bara ”en gammal bil” som således parkerades och stod fram till 2023 när jag frågade ägaren om jag kunde få köpa den. I 26år stod alltså bilen parkerad på en gräsmatta under kanske de sämsta tänkbara förhållanderna. Efter 26år sitter alla fyra däckgummin kvar, alla vätskor är kvar i bilen och allting utom bromsar är i princip kördugligt. Vilken skada har bilen gjort under dessa 26år när den var ”skrot”?

    Genom att söka delar från andra bilar som parkerats på liknande sätt så har nu bilen renoverats och är snart redo för en ny kontrollbesiktning. Det måste i allra högsta grad vara återvinning? Jag undrar hur livscykeln på en bil som drar 0.7L/mil, gått 8 varv runt jorden samt tillverkats i Sverige (av svenskt stål) skulle stå i jämförelse mot valfri nytillverkad bil. Hur många mil måste respektive bil köra innan utsläpp-per-km-vinsten tar ut förlusten av att nyproducera en bil?

    Är det någonting som EU borde se över så är det varför det är så svårt att få elkonverterade veteranfordon godkända. Jag har byggt flertalet elfordon och skulle gärna köra mina veteranfordon på el i stadsområden – men det är nästan omöjligt att få detta godkänt för en privatperson (eller medelstort företag för den delen). Eftersom att veteranfordon har väldigt begränsade elsystem, servos etc så är det enkelt/billigt att hybridkonvertera men kostnaden för att få detta godkänt på vägen är ungefär densamma som att köpa en halvny elbil.

  4. Profilbild för Bengt Häger
    Bengt Häger

    Att någon typ av statsmakt, EU eller ett lands regering eller riksdag ska bestämma vad varje person får äga och inte äga är ett stort ingrepp i demokratin. Detta måste stoppas annars går vi ett stort steg mot att begränsa människors frihet.

Lämna en kommentar

6 svar på ”MHRF vill diskutera ELV med berörda utskott”

  1. Hua, vad mörkrädd jag blev nu när jag fick ta del av MHRF skrivningen.
    -Det är inte klokt i vad EU fipplar med. Det här är ett talande exempel.

    Lobbyister i tillverkningsindustrin för fordon är uppenbart duktiga på inmutning av EU-parlamentariker.
    Här måste våra svenska politiker vara på tårna och påverka majoriteten i EU-lekskolan så att vi fortfarande har förutsättningar för att bedriva historiska utövningar!

    Svara
    • Ja man undrar ju vad vi får utöver förmynderi och avgifter? Säkert finns positiva saker, men det är ett evigt pillande i saker som inte är ett stort problem hos oss, och som drabbar privatpersoner när någon tjänsteman tolkar reglerna till punkt och pricka…

      Svara
  2. Jag tillhör en av dem som i de flesta sammanhang ses som skrotsamlare. Jag köper ”skrot” i form av skogsvrak och gamla bildelar för att renovera dessa – istället för att köpa nytt – för att jag ser värde både i form av hobby, kultur, umgänge och historia i dessa.

    Ett exempel. En bil från 1972 brukades fram till 1997 där den vid 32000mil fick anmärkning på lättare rostangrepp vid kontrollbesikning. Vid 1997 var denna bil bara ”en gammal bil” som således parkerades och stod fram till 2023 när jag frågade ägaren om jag kunde få köpa den. I 26år stod alltså bilen parkerad på en gräsmatta under kanske de sämsta tänkbara förhållanderna. Efter 26år sitter alla fyra däckgummin kvar, alla vätskor är kvar i bilen och allting utom bromsar är i princip kördugligt. Vilken skada har bilen gjort under dessa 26år när den var ”skrot”?

    Genom att söka delar från andra bilar som parkerats på liknande sätt så har nu bilen renoverats och är snart redo för en ny kontrollbesiktning. Det måste i allra högsta grad vara återvinning? Jag undrar hur livscykeln på en bil som drar 0.7L/mil, gått 8 varv runt jorden samt tillverkats i Sverige (av svenskt stål) skulle stå i jämförelse mot valfri nytillverkad bil. Hur många mil måste respektive bil köra innan utsläpp-per-km-vinsten tar ut förlusten av att nyproducera en bil?

    Är det någonting som EU borde se över så är det varför det är så svårt att få elkonverterade veteranfordon godkända. Jag har byggt flertalet elfordon och skulle gärna köra mina veteranfordon på el i stadsområden – men det är nästan omöjligt att få detta godkänt för en privatperson (eller medelstort företag för den delen). Eftersom att veteranfordon har väldigt begränsade elsystem, servos etc så är det enkelt/billigt att hybridkonvertera men kostnaden för att få detta godkänt på vägen är ungefär densamma som att köpa en halvny elbil.

    Svara
  3. Att någon typ av statsmakt, EU eller ett lands regering eller riksdag ska bestämma vad varje person får äga och inte äga är ett stort ingrepp i demokratin. Detta måste stoppas annars går vi ett stort steg mot att begränsa människors frihet.

    Svara

Lämna en kommentar